road in mountains

Min man har varit hemma sedan i torsdags. Igår när solen strålade och satte guldskimmer på såväl himmel som jord, åkte vi in till stan med bilen. Som vi njöt av att andas, färdas och se på omgivningarna genom vindrutan. För en stund kände vi oss äntligen delaktiga i livet igen. 

Vi köpte varsin glass som smakade sommar, minnen och hopp och efter det åkte vi lite till. Jag kommer att komma ihåg vår färd, eftersom vi nog båda för en stund kände oss som de så mycket starkare individer som vi en gång var. 

När vi kom hem igen steg vi in i den verklighet som oroar oss båda. Min man ramlade under kvällen och jag var tvungen att larma eftersom jag inte fick upp honom från golvet. Under natten vaknade jag av att jag skrek, eftersom jag drömde att min man föll igen. Idag är han mycket dålig i magen, och vi får därför hålla oss hemma. 

Igår fick jag äntligen det sista underlaget till momsdeklarationen som nu är klar. 

Just nu är jag mycket ledsen för mer än bara min mans tillstånd. Det känns som om jag håller på att mista allt som jag håller kärt. Men trots att min man är så svag håller jag ändå fast vid honom när stormar och regn sköljer in över mig, i form av oro och gråt. Vi är två trasiga, svaga och vingklippta människor, som fortfarande stöttar och värmer varandra med kärlek när vågorna svallar och slår.

Vi har båda gjort allt som vi har kunnat. Hur det än går kan ingen ta ifrån oss det.

4 kommentarer

  1. Skönt att ni kan vara en liten stund i nuet och fånga glädjen. Du skriver så vackert/målande du skulle definitivt ta vara på den ådran!
    Det är hemskt när de man älskar går ifrån en, jag har själv enormt svårt för avsked. Men som ordspråket säjer så är det bättre att ha älskat än att inte få ha gjort det. Men med kärlek kommer ju obenhörligen saknad/stor sorg förr eller senare.
    Ge dig en kram för momsdeklarationen, det är du värd! Kram

    Gillad av 1 person

    1. Hej Anki! Åh, så glad jag blir för dina ord om mitt skrivande. Jag har i så många år haft en dröm om kunna ägna mig åt det. För jag tycker verkligen att det är roligt. Tack också för kramen som jag får för att jag har klarat av momsdeklarationen. Skönt att den äntligen är klar!Jag har verkligen oroat mig mycket för den.
      Ja, det är verkligen bättre att ha älskat än att inte ha gjort det. Om jag skulle sammanfatta meningen med mitt liv så är det just att ha upplevt äkta kärlek. Det är det som har varit allra störst för mig.
      Stort tack för att du läste inlägget och för din kommentar! Kram!

      Gilla

  2. Vad härlig eran tur lät, att ni tillsammans fick njuta utav nuet och att det kan få stanna hos dig som ett fint minne ❤

    Tack för dina peppande ord då jag själv ibland kan tycka att 8 kg är lite då jag har så många som måste bort. Men du har rätt i att det är mycket om man tänker på det utanför min kropp också.

    Tack så jätte mycket ❤ Du är också en fin människa.

    Stor kram till dig.

    Gillad av 1 person

    1. Tack snälla du för att du läste inlägget och för dina fina ord. De betyder väldigt mycket för mig!! 🙂 Ja, upplevelserna under färden tillsammans med min man kommer jag att gömma undan i mitt hjärta. ❤️Hoppas att du får en riktigt fin söndag! Stor kram

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s