Jag ser en kvinna i min spegel,    
vars drag jag inte känner igen.
Hon ser inte ut som hon gjorde,
då livet smekte henne än. 

Jag ser en kvinna i min spegel,
som är en flicka från en annan tid.
Hon har plötsligen börjat att åldras,
är märkt av ärr förvärvade i strid. 

Jag ser en kvinna i min spegel,
vars själ begrundar det liv hon levt.
Hon minns kärlek, arbete och resor,
och dem hon mist och överlevt. 

Jag ser en kvinna i min spegel,
vars timglas börjar att rinna ut.
Hon accepterar sitt öde trots fruktan,
vet att tiden segrar till slut. 

Jag ser en kvinna i min spegel,
som har skrattat, gråtit och känt.
Hon har upplevt kärlekens renhet,
varit i himlen och vänt. 

Jag minns en flicka i min spegel,
som ännu tro och framtid har kvar.
Hennes ögon lyser av livslust,
jag skymtar den som jag en gång var.
                   (”DepressedLady” 2017-01-28)