Igår kände jag mig fruktansvärt nedstämd då jag vaknade. Men efter ett samtal med min syster, kändes allt lite bättre igen. Jag skrev också en dikt om hur förtvivlad jag känner mig över min mans sjukdom. När man får ner saker och ting på papper är det lättare att kunna lämna det, åtminstone för en stund. Sedan lade jag mig i sängen och åt choklad. Det sistnämnda är naturligtvis inte så bra, men allt detta tillsammans gjorde att jag mådde bättre.
Idag har jag dåligt samvete över det där med chokladen, men jag har i alla fall lyckats att ta mig en dusch. För mig är det just nu som att bestiga ett berg.
Tänk inte på det där med chokladen, det är som balsam för själen och det behöver man extra mycket livet är svårt. Följer dina tankar och ord, du är väldig duktig på att skriva måste jag säga. Styrkekramar
GillaGillad av 1 person
Tack så mycket för din kommentar, och för dina snälla ord som jag verkligen blir glad för. Du har helt rätt i det där med chokladen! Kram
GillaGilla
Håller med Hannah chokladen är verkligen inget att bry sig om! Det är väl depressionen som talar. När jag är deprimerad ser jag bara allt som jag gör/har gjort som är negativt, det gäller både nutid och dåtid. Jag kan inte se ngt positivt med mig själv.
Kram
GillaGillad av 1 person
Det var precis det som hände igår. Jag var så fruktansvärt ledsen och tänkte på allt som jag har misslyckats med. Efter Hannahs och dina ord släpper jag det där med chokladen. Tack snälla för din kommentar! Kram
GillaGilla